Bretten
 

Alvor
Artiom
Berlin
Bern
Bildt
Blinkenbergsparken
Bratten
Bretten
Dakar
Dellen
Descartes
Donegal
Dryp
Ed
Eriete
Essingen
Fur
Glava
Hilton
Håan
Jakan
Kilen
Kisar
Kista
Knåll
Kroppa
Kwai
Kökar
Lafayette
Leinster
Lillkågeträsk
Liskey
Llanfairpwllgwyngyll
Lövånger
die Matte
Mary Moo
Mauretanien
Milano
Minnesota
Mokker
Nor
Näcksjön
Näkten
Os
Peru
Québec
Queens
Quito
Raqqah
Rawet
Rex
Roskilde
Salfit
Saloniki
Shanghai
Ski
Skinnskatteberg
Soo
Stillerydsviken
Strömma
Sumpan
Teheran
Thrakien
Tidan
Tjänsen
Toscana
Tyrolen
Täng
Østerlars
Östersund
Överrödå

Startsida
 

V

å­ra strup­lock är egent­li­gen ba­ra till för att se till att in­get an­nat än luft kom­mer ned i lun­gor­na. Till exem­pel slås strup­loc­ket re­flex­mäs­sigt för luft­stru­pen om vi re­ser oss upp el­ler sät­ter oss ned. Luft­dra­get som upp­står kan med­fö­ra att oren­he­ter som damm och sand virv­lar upp i luf­ten, och för att des­sa oren­he­ter in­te ska ham­na i vå­ra lun­gor, har vi allt­så strup­lock. Män­nis­kan har med ti­den dock för­stått att hon kan sty­ra sitt strup­lock med vil­je, och på så vis ut­veck­lat för­må­gan att sjun­ga.

N

är män­nis­kan fram­brin­gar mu­sik med sin egen kropp sker det väl för det mes­ta på ett sätt där strup­loc­ket är in­blan­dat. Dock kan man väl tän­ka sig att även and­ra kropps­de­lar än mun­nen kan fram­brin­ga ljud som kan bli till musik. Man kan ju trum­ma på sitt skall­ben el­ler si­na kin­der, till exem­pel. Män­nis­kor med så­da­na mu­si­ka­lis­ka för­må­gor ver­kar för res­ten va­ra ett åter­kom­man­de te­ma i li­me­ric­kar­nas värld. Has­se Alf­red­son pre­sen­te­rar den­na en­gels­ka i sam­band med att han ock­så pre­sen­te­rar sin egen svens­ka ome­del­bart ef­ter­åt:

  There was a young lady named Cager
Who, as a result of a wager,
Consented to fart
The whole oboe part
Of Mozart’s Quartet in F major.

En märklig ung dam från La Plata
med rumpan kan vissla och prata.
Hon är särdeles fin
på ”God save the Queen”
och Beethovens ”Appassionata.”

N

u vet jag in­te om da­men från Bret­ten själv bru­kar stå för bak­grunds­mu­si­ken när hon för­rät­tar sitt tarv, men om man lå­ter bli att lä­sa sis­ta ra­den i li­me­ric­ken, kan man kan­ske få för sig det, ef­ter­som Po på li­te mind­re for­mell tys­ka ju är ett ord för just rum­pa.

© Linus Ganman,