Dellen
 

Alvor
Artiom
Berlin
Bern
Bildt
Blinkenbergsparken
Bretten
Dakar
Dellen
Donegal
Dryp
Ed
Eriete
Essingen
Fur
Glava
Håan
Jakan
Kilen
Kisar
Kista
Knåll
Kroppa
Kwai
Kökar
Lafayette
Leinster
Lillkågeträsk
Liskey
Llanfairpwllgwyngyll
Lövånger
die Matte
Mary Moo
Mauretanien
Milano
Minnesota
Mokker
Nor
Näcksjön
Näkten
Os
Peru
Québec
Queens
Quito
Raqqah
Rawet
Rex
Roskilde
Salfit
Shanghai
Ski
Skinnskatteberg
Soo
Stillerydsviken
Strömma
Sumpan
Teheran
Tidan
Tjänsen
Toscana
Tyrolen
Täng
Östersund
Överrödå

Startsida
 

J

ag vet in­te när jag hör­de det för förs­ta gån­gen, men jag minns att min mor of­ta gjor­de sig lus­tig över det upp­blos­san­de fe­no­me­net när det var nytt. I Sve­ri­ge, som inte har le­gat i krig på runt 200 år, ha­de or­det ka­non de­gra­de­rats från att va­ra en be­teck­ning för ett grov­ka­lib­rigt eld­va­pen till att bli ett för­stärk­nings­ele­ment på lin­je med jät­te- eller skit-. Sa­ker och fö­re­teel­ser som vann gil­lan­de var plöts­ligt ka­non­bra, ka­non­häf­ti­ga el­ler ka­non­go­da. Med ti­den för­kor­ta­des ut­tryc­ket och blev i sig ett ord för bi­fall i stör­sta all­män­het: Så du kan allt­så häm­ta tvät­ten åt mig på fre­dag? Ka­non!

D

et är i lju­set av den­na lexi­ka­lis­ka ten­dens som den­na li­me­rick mås­te lä­sas. Ta­la­re av and­ra språk må und­ra vad ett grov­ka­lib­rigt eld­va­pen har att gö­ra i en skild­ring av en bar­na­av­lel­se i Häl­sing­land, men med språk är det nu en gång så, att de in­te all­tid är lo­gis­ka. Är man av en li­te mer be­kym­rad na­tur kan man för­stås be­kla­ga språ­kets för­flack­ning, men vill man se mer po­si­tivt på si­tua­tio­nen, kan man ju gläd­jas åt att ett grov­ka­lib­rigt eld­va­pen har de­gra­de­rats till en språk­lig kly­scha.

© Linus Ganman,