Mauretanien
 

Alvor
Artiom
Bern
Bildt
Blinkenbergsparken
Bretten
Dakar
Donegal
Dryp
Ed
Eriete
Essingen
Fur
Glava
Håan
Jakan
Kilen
Kisar
Kista
Knåll
Kroppa
Kwai
Kökar
Lafayette
Leinster
Lillkågeträsk
Liskey
Llanfairpwllgwyngyll
Lövånger
die Matte
Mary Moo
Mauretanien
Milano
Minnesota
Mokker
Nor
Näcksjön
Os
Peru
Québec
Queens
Raqqah
Rawet
Rex
Roskilde
Shanghai
Ski
Skinnskatteberg
Soo
Stillerydsviken
Strömma
Sumpan
Tidan
Tjänsen
Toscana
Tyrolen
Täng
Östersund

Startsida
 

H

ar man en gång fast­nat för dikt­for­men li­me­rick, stan­nar man nog ofta upp in­för ort­namn och frå­gar sig om de skul­le gå att skri­va li­me­ric­kar om. Det är näm­li­gen inte själv­klart, för det är in­te al­la ort­namn som ryt­miskt pas­sar in i slu­tet av in­led­nings­ra­den i en limerick. (Se Löv­ån­ger.) Mau­re­ta­nien går det dock — rent ryt­miskt — ut­märkt att skri­va om.

H

är kom fak­tiskt Bengt af Klint­bergs Hal­lå där - Köp blå­bär! åter till he­ders. Britt Pe­ter­son i La­holm bju­der näm­li­gen i den­na bok på rim som är så fi­na att de lätt in­bju­der till stöld:

  Det var en tös ifrån Ume’
som alla karlar var du me’.
För att hon skulle ta sig till vara,
skicka hennes mor henne till Skara.
Men då reste hon till Billingen,
där fick hon den första tvillingen.
Sen reste hon till Haparanda,
och där fick hon den andra.
Sen skicka hennes mor henne till Italien
för att hon skulle bli smal igen.
Men då reste hon till Spanien,
och där blev hon likadan igen.
Då skicka hennes mor henne till Kina
för att karlarna skulle låta bli’na.
Hon var inte väl kommen innanför murarna,
förrän där var en kines som lura’na.

T

rol­le­ri­tric­ket kan man väl se­dan sä­kert sä­ga vad man vill om, men om nå­gon stop­pa­de ned en så­pass skör frukt som en flam­be­rad ba­nan i ett livs­medel med så­dan den­si­tet som gräd­de, och se­dan drar upp sam­ma ba­nan utan att den ver­kar det mins­ta för­änd­rad, skul­le i al­la fall jag bli im­po­ne­rad. El­ler kan­s­ke li­te go­dis­su­gen.

© Linus Ganman,