Mokker
 

Alvor
Artiom
Bern
Bildt
Blinkenbergsparken
Bretten
Dakar
Donegal
Dryp
Ed
Eriete
Essingen
Fur
Glava
Håan
Jakan
Kilen
Kisar
Kista
Knåll
Kroppa
Kwai
Kökar
Lafayette
Leinster
Lillkågeträsk
Liskey
Llanfairpwllgwyngyll
Lövånger
die Matte
Mary Moo
Mauretanien
Milano
Minnesota
Mokker
Nor
Näcksjön
Os
Peru
Québec
Queens
Raqqah
Rawet
Rex
Roskilde
Shanghai
Ski
Skinnskatteberg
Soo
Stillerydsviken
Strömma
Sumpan
Tjänsen
Toscana
Tyrolen
Täng

Startsida
 

E

n limerick med story och knorr liknande dennas skrev jag en gång i tiden på estniska, men där tilldrar sig det hela i den jämtländska orten Ocke. I den här översättningen har jag av rimtekniska skäl nödgats förflytta handlingen till Belgien, men jag antar att en del människor där lika väl som i Sverige är förtjusta i ost med stark doft. Den estniska limericken går förresten så här:

  Degusteerija Mekka on Ocke.
Vahel toob sealne pruuk aga šokke,
sest kui otsas on juust
kostab meieri suust:
„Tulge nuusutama minu sokke!“

J

ag vet egent­li­gen in­gen­ting om Mok­ker, men ef­ter­som jag är född och upp­vux­en i Ös­ter­sund, vet jag en del om vad som för­sig­går på den jämt­länd­s­ka lands­byg­den. Där fanns det åt­mins­to­ne förr gans­ka mån­ga get­bön­der och även fab­ri­kan­ter av starkt luk­tan­de os­tar. Förr var det ock­så näs­tan ba­ra gam­la gub­bar som tyck­te om så­dan ost. Nu­me­ra är det an­nor­lun­da. Get­ost­till­ver­kar­na är fär­re, pri­set på så­dan ost har sti­git dra­ma­tiskt och os­tar­na i sig fal­ler nu­me­ra näs­tan ba­ra de väl­bär­ga­de (och dem med kons­ti­ga va­nor) på läp­pen.

© Linus Ganman,