Donegal
 

Alvor
Artiom
Bern
Bildt
Blinkenbergsparken
Bretten
Dakar
Donegal
Dryp
Ed
Eriete
Essingen
Fur
Glava
Håan
Jakan
Kilen
Kisar
Kista
Knåll
Kroppa
Kwai
Kökar
Lafayette
Leinster
Lillkågeträsk
Liskey
Llanfairpwllgwyngyll
Lövånger
die Matte
Mary Moo
Mauretanien
Milano
Minnesota
Mokker
Nor
Näcksjön
Os
Peru
Québec
Queens
Raqqah
Rawet
Rex
Roskilde
Shanghai
Ski
Skinnskatteberg
Soo
Stillerydsviken
Strömma
Sumpan
Tidan
Tjänsen
Toscana
Tyrolen
Täng
Östersund

Startsida
 

D

o­ne­gal är nam­net på en stad och ett grev­skap på Ir­land. Det är ock­så ett va­ru­mär­ke för krab­bor. Fö­re­ta­get ba­kom va­ru­mär­ket an­ord­na­de en gång en pris­täv­ling, där upp­gif­ten var att skri­va en li­me­rick, där nam­net Do­ne­gal skul­le fin­nas med. Det­ta var mitt bi­drag, och för det vann jag om in­te förs­ta pris så i alla fall ett fint pris, som jag har an­vänd­ning av än i dag. Men jag tän­ker inte ta­la om vad, för då kan­ske nå­gon tyc­ker att jag gör otill­bör­lig va­ru­rek­lam. Nam­net på pri­set är näm­li­gen ett ren­od­lat va­ru­mär­ke och var­ken en stad el­ler ett grev­skap.

J

ag är in­gen stör­re krabb­äta­re. Jag kan säga det nu när jag väl har pri­set i min hand. De som fö­re­trä­der fö­re­ta­get som an­ord­na­de pris­täv­lin­gen må tyc­ka vad de vill, men så är det. Dock är jag en hän­gi­ven kort­spe­la­re, och det kan väl för­kla­ra var­för jag val­de kort­spel som äm­ne för min li­me­rick. Bis­marck, 31, plump, po­ker, spansk lju­ga­re samt Mupp och Pre­si­dent hör till de spel jag tyc­ker bäst om. Fast allt bör­ja­de en gång i ti­den med ett spel som sä­kert skul­le fal­la även krab­bor i sma­ken, näm­li­gen Finns i sjön, ett spel jag gär­na spe­la­de med min mor­mor i min ung­dom. An­knyt­ning till hu­mi­da för­hål­lan­den hade även ett ut­tryck som min mor­far bru­ka­de till­gripa, om jag en­ligt hans för­me­nan­de tol­ka­de spe­lens reg­ler li­te väl li­be­ralt:

— Om det där ha­de va­rit i Chi­ca­go, skul­le du ha va­rit en våt fläck nu!

© Linus Ganman,