Ett gourméernas Mecka är Mokker,
men dess seder kan lätt vålla chocker,
ty när osten är slut
hörs från mejarens trut:
”Känn på dofterna från mina sockor!”

— Linus Ganman (@LinusGanman) 7 februari 2019

n limerick med story och knorr liknande dennas skrev jag en gång i tiden på estniska, men där tilldrar sig det hela i den jämtländska orten Ocke. I den här översättningen har jag av rimtekniska skäl nödgats förflytta handlingen till Belgien, men jag antar att en del människor där lika väl som i Sverige är förtjusta i ost med stark doft. Den estniska limericken går förresten så här:

ag vet egent­li­gen in­gen­ting om Mok­ker, men ef­ter­som jag är född och upp­vux­en i Ös­ter­sund, vet jag en del om vad som för­sig­går på den jämt­länd­s­ka lands­byg­den. Där fanns det åt­mins­to­ne förr gans­ka mån­ga get­bön­der och även fab­ri­kan­ter av starkt luk­tan­de os­tar. Förr var det ock­så näs­tan ba­ra gam­la gub­bar som tyck­te om så­dan ost. Nu­me­ra är det an­nor­lun­da. Get­ost­till­ver­kar­na är fär­re, pri­set på så­dan ost har sti­git dra­ma­tiskt och os­tar­na i sig fal­ler nu­me­ra näs­tan ba­ra de väl­bär­ga­de (och dem med kons­ti­ga va­nor) på läp­pen.

© Linus Ganman,