En arvinge bosatt vid Tjänsen
fick när farsan hans dog inte ens en
sketen enkrona kvar,
ty all cash efter far
fick han lägga på tv-licensen. pic.twitter.com/beHl1cpLra

— Linus Ganman (@LinusGanman) 16 november 2018

jän­sen är en sjö som är så obe­tyd­lig att den in­te fanns med på Goog­le Maps när jag gjor­de den här si­dan. Men även dit, ös­ter om Ovan­my­ra och norr om Lju­ga­ren, når na­tur­ligt­vis la­gens lån­ga arm. Den 1 ja­nua­ri 2019 er­sat­tes tv-li­cen­sen i Sve­ri­ge med en pub­lic ser­vi­ce-av­gift, som tas ut via skat­te­se­deln. En­ligt den nya ord­nin­gen ska den­na av­gift även be­ta­las av döds­bon un­der he­la det år som ett döds­fall in­träf­far. En per­son som är folk­bok­förd i Sve­ri­ge och rå­kar gå och dö den förs­ta ja­nuari ett år, mås­te allt­så än­då via sitt döds­bo be­ta­la pub­lic ser­vi­ce-av­gift fram till den sis­ta de­cem­ber sam­ma år, fast­än ve­der­bö­rande av rent lo­gis­ka skäl in­te kan ta del av ut­bu­det som av­gif­ten be­kos­tar.

i­cen­tia poe­ti­ca är det la­tins­ka ut­tryc­ket för det man på svens­ka bru­kar kal­la konst­när­lig fri­het. Så­dan har jag nu ta­git mig när jag be­näm­ner Sve­ri­ges pub­lic ser­vi­ce-av­gift med dess fö­re­gån­ga­res namn. Så­dan li­cen­tia poe­ti­ca tyc­ker jag mig ock­så ha råd att kos­ta på mig, ef­ter­som den är all­de­les gra­tis, och dess­utom i det­ta fall all­de­les nöd­vän­dig, ef­ter­som pub­lic ser­vi­ce-av­gif­ten ju in­te rim­mar på Tjän­sen.

© Linus Ganman,