die
Matte

Alvor
Artiom
Berlin
Bern
Bildt
Blinkenbergsparken
Bratten
Bretten
Dakar
Dellen
Descartes
Donegal
Dryp
Ed
Eriete
Essingen
Fur
Glava
Hilton
Håan
Jakan
Kilen
Kisar
Kista
Knåll
Kroppa
Kwai
Kökar
Lafayette
Leinster
Lillkågeträsk
Liskey
Llanfairpwllgwyngyll
Lövånger
die Matte
Mary Moo
Mauretanien
Milano
Minnesota
Mokker
Nor
Näcksjön
Näkten
Os
Peru
Québec
Queens
Quito
Raqqah
Rawet
Rex
Roskilde
Salfit
Saloniki
Shanghai
Ski
Skinnskatteberg
Soo
Stillerydsviken
Strömma
Sumpan
Teheran
Thrakien
Tidan
Tjänsen
Toscana
Tyrolen
Täng
Østerlars
Östersund
Överrödå

Startsida
 

D

e som vill lä­ra sig tys­ka bra lär få sli­ta rätt hårt med att plug­ga in vil­ka ar­tik­lar som ska stå fram­för sub­stan­ti­ven i be­stämd form. Var­je gång de lär sig det tys­ka ordet för ett sub­stan­tiv är så­le­des den lo­gis­ka följd­frå­gan: ”Ska det vara der, die el­ler das fram­för?” Un­ge­fär li­ka svårt är det för den som vill lä­ra sig svens­ka, men svens­kan hål­ler sig ba­ra med två ar­tik­lar i stäl­let för tre, allt­så an­tin­gen en/den el­ler ett/det.

L

a­ta och ra­tio­nel­la som vi män­nis­kor of­ta är kan­ske vi ibland nud­dar vid tan­ken att va­let av ar­ti­kel än­då in­te är så vik­tigt. I det sto­ra he­la kan­ske man blir för­stådd än­då. Ja, det blir man för­stås, men det finns ju ord där va­let av ar­ti­kel fak­tiskt spe­lar roll för or­dets be­ty­del­se, så­som rev, lock, test, vad, bål, lår och plan.

 Jag har en plan.=Jag har ett projekt.
 Jag har ett plan.=Jag har en flygmaskin.

N

är jag i feb­rua­ri 2009 var i Ber­lin köp­te jag med mig en väsk­last se­rie­al­bum av Ralf Kö­nig i ut­gå­va på tys­ka. Hans se­rier blev jag be­kant med re­dan vid mil­len­nie­skif­tet, men fram till dess ha­de jag bara läst dem i över­sätt­ning till sven­s­ka. Jag har ald­rig läst tys­ka i sko­lan, men jag för­står det gans­ka bra ändå. Och när jag läs­te de se­rier jag köp­te i Tysk­land kom jag ock­så till in­sikt om var­för va­let av ar­ti­kel kan vara vik­tigt även i tys­kan. En del av Ralf Kö­nigs se­rie­fi­gu­rer pra­tar näm­li­gen om att de ibland får ei­ne Lat­te. Om man som jag ald­rig har läst tyska i sko­lan, kan man kan­ske tro att det be­ty­der en caf­fè lat­te, allt­så en kaf­fe med mjölk, men det gör det inte. Ei­ne Lat­te (i be­stämd form die Lat­te) be­ty­der en rib­ba allt­så nå­got man till exem­pel kan byg­ga sta­ket av. I över­förd me­ning be­ty­der det pre­cis som på svens­ka även erek­tion. När man ta­lar om kaf­fe­dryc­ken på tys­ka, mås­te man kal­la den ein Lat­te, el­ler i be­stämd form der Lat­te.

 Ich kriege einen Latte.=Jag får en caffè latte.
 Ich kriege eine Latte.=Jag får erektion.

© Linus Ganman,