Roskilde
 

Alvor
Artiom
Berlin
Bern
Bildt
Blinkenbergsparken
Bratten
Bretten
Dakar
Dellen
Descartes
Donegal
Dryp
Ed
Eriete
Essingen
Fur
Glava
Hilton
Håan
Jakan
Kilen
Kisar
Kista
Knåll
Kroppa
Kwai
Kökar
Lafayette
Leinster
Lillkågeträsk
Liskey
Llanfairpwllgwyngyll
Lövånger
die Matte
Mary Moo
Mauretanien
Milano
Minnesota
Mokker
Nor
Näcksjön
Näkten
Os
Peru
Québec
Queens
Quito
Raqqah
Rawet
Rex
Roskilde
Salfit
Saloniki
Shanghai
Ski
Skinnskatteberg
Soo
Stillerydsviken
Strömma
Sumpan
Teheran
Thrakien
Tidan
Tjänsen
Toscana
Tyrolen
Täng
Østerlars
Östersund
Överrödå

Startsida
 

E

n ap­to­nym är ett per­son­namn som kan för­knip­pas med per­so­nens egen­ska­per el­ler yr­ke. Kan­ske väl­jer ibland de som skaf­far barn att ge des­sa namn som kan för­knip­pas med de­ras eg­na egen­ska­per el­ler yr­ke. Jag vet in­te vad så­da­na namn kal­las. And­ra­hands­ap­to­ny­mer, kan­ske. El­ler ap­to­nyms by proxy. Det är i al­la fall det vi ser exem­pel på i det­ta fall. Ty­po­gra­fen har gett si­na barn namn som för­knip­pas med hans eget yr­ke, in­te nöd­vän­digt­vis bar­nens egen­ska­per.

F

ör ord­nin­gens skull kan­ske det än­då är på sin plats med en be­grepps­för­kla­ring. Bå­de Til­de och Ham­za är per­son­namn. Til­de är en kort­form av Ma­thil­de, som är en yng­re form av det gam­mal­hög­tys­ka nam­net Mecht­hild, och kan över­sät­tas till mäk­tig i strid. Ham­za är ett ara­biskt namn bil­dat av or­det ḥa­mu­za, som be­ty­der stark eller stånd­ak­tig. Det är klart att barn till en ty­po­graf med rät­ta kan bä­ra så­da­na namn. Tryck­pres­sar är ju inga lät­ta tin­ges­tar, pre­cis.

N

u rå­kar det dock va­ra så, att bå­de til­de och ham­za även är namn på dia­kri­tis­ka tec­ken, nå­got som ty­po­gra­fer med mins­ta själv­akt­ning kän­ner igen från sitt yr­ke. Teck­net til­de kan­ske till och med en del blott lind­rigt språk­be­gå­va­de kän­ner igen från span­ska ord som ma­ña­na, se­ñor, pi­ña co­la­da och Es­pa­ña. Tack va­re char­ter­tu­ris­men och re­se­ar­ran­gö­rer som loc­kar med gris­fes­ter och bil­li­ga drin­kar har det lil­la våg­teck­net ju nått viss rykt­bar­het även utan­för spansk­ta­lan­de kret­sar, till exem­pel bland törs­ti­ga skan­di­na­ver. Det kan väl ock­så tjä­na som för­kla­ring till var­för teck­net ham­za nog in­te är li­ka känt som teck­net til­de. I den mån det går char­ter­re­sor till län­der med ara­bis­ka som of­fi­ciellt språk, så loc­kar nog in­te ar­ran­gö­rer­na av re­sor dit just med gris­fes­ter och bil­li­ga drin­kar.

© Linus Ganman,