rtiklarna utgör svenskans minsta ordklass. Hit räknas orden en, ett, den och det. Det kan dock vara problematiskt att peka ut vad som är artiklar i svenska, eftersom en och ett ibland räknas som räkneord och den och det ibland räknas som pronomen. På ryska finns det nämligen inga artiklar, och därför är det viktigt att hålla reda på när man ska översätta orden en, ett, den och det, och när man rätt och slätt kan strunta i dem. För att göra det enkelt, kan man jämföra med hur det är i engelska, ett språk som de flesta svensktalande är bekanta med i någon mån.

om synes av tabellen kan svenskans en motsvaras av både a(n) och one, och den av the och that. Om man kan engelska, förstår man skillnaden mellan de olika uttrycken glasklart. Skillnaden finns naturligtvis på svenska också, men den manifesteras bäst i tal, och inte alltid så väl i skrift. När ”en elak kock” är det samma som ”an evil chef”, är ordet ”en” obetonat, men när man menar ”en elak kock” liktydigt med ”one evil chef”, måste ordet ”en” betonas. Eftersom skillnaden mellan artiklar å ena sidan och pronomen och räkneord å den andra framgår tydligare i engelska, gör jag dock samma jämförelse med ryska just med engelskans hjälp:

är man på engelska säger a/an eller the, säger man alltså på ryska ingenting! Man hoppar helt sonika över de artiklar som svenskan och engelskan har. Det kan verka märkligt för en del, men avsaknaden av artiklar är föga unikt. Finska, latin, japanska och lettiska är exempel på andra språk som också saknar artiklar av den form svenskan och engelskan har. Злой кок kan alltså betyda både en elak kock (med obetonat en) och den elake kocken (med obetonat den). Att kocken är elak är redan fastslaget, men sedan får sammanhanget avgöra om det är en obestämd (obekant, ännu ej nämnd) eller en bestämd (bekant, redan nämnd) kock det är frågan om.

© Linus Ganman,