an kan ha väldigt olika mål med sina språkstudier, och långt ifrån alla som studerar språk vill bli tolkar eller översättare. Emellertid kan det vara nyttigt att öva sig på att översätta, och därför vill jag här presentera tre sätt att översätta. Man kan nämligen gå till väga på olika sätt när man översätter, och varje sätt fyller sitt särskilda syfte. I redogörelsen kallar jag det språk man översätter från för källspråk och det man översätter till för målspråk.

Direkt översättning

n text eller ett uttalande kan naturligtvis översättas ord för ord. Det kan vara lämpligt att göra så med texter på främmande språk som man inte är så bekant med, och vars struktur man vill lära känna på sitt eget språks villkor. Dock kan en direkt översättning lätt väcka löje om den hittar ut ur språkstudentens eget anteckningsblock.

Den här typen av översättning kan förstås också komma i fråga i skolsalen, där både eleven och läraren är inbegripna i hur eleven tänker. I ett mer offentligt sammanhang är det dock aldrig rekommendabelt att översätta direkt, eftersom det sällan är till hjälp för dem som inte alls är bekanta med källspråket. I ryska brukar man till exempel hoppa över kopulan (ordet är) och den obestämda artikeln (en eller ett). Den som översätter meningen Чебурашка - маленькое существо till Drutten liten varelse, blir i bästa fall förstådd av dem som kan ryska och vet att meningen på ryska saknar både kopula och artikel, men för att meningen ska bli fullständig på svenska, och därigenom helt förståelig, måste den lyda Drutten är en liten varelse.

tt det inte alltid är så lämpligt att översätta direkt kan också förstås av det faktum, att två meningar som är nästan likadana på källspråket kanske inte liknar varann så mycket på målspråket. Jag kan ta två till synes nästan likadana meningar på svenska som exempel. Bara ett ord skiljer de två olika meningarna åt:

I målspråket kan det förhålla sig på ett helt annat sätt. Den ena meningen kan kräva ett sorts uttryckssätt, medan den andra meningen uttrycks på ett helt annat. Man kan inte räkna med att ett uttryckssätt som går hem i två skilda sammanhang i källspråket är lika användbara i samma två skilda sammanhang på målspråket. (Plustecknen betyder att stammarna ska sitta ihop som ett ord med ändelserna i efterföljande ruta.):

Grammatiskt korrekt översättning

en som vinnlägger sig om att lära sig ett språk riktigt bra, brukar med tiden förstå hur viktigt det är att bekanta sig ordentligt med det främmande språkets grammatik och syntax. När man har nått så långt i sitt bekantande med det främmande språket, brukar också översättning gå som en dans, och ofta blir resultatet också påfallande mycket bättre än i en direkt översättning. Även om resultatet av en åtminstone grammatiskt och syntaktiskt korrekt översättning ofta avslöjar att den som utövar det främmande språket inte har det som modersmål, är chansen stor för att den som läser eller lyssnar också förstår vad den som talar eller skriver menar.

Idiomatiskt korrekt översättning

en yppersta formen av översättning är den som håller samman grammatiskt, men även flyter så lätt som målspråket gör i sig självt. I en idiomatisk översättning känns språket genuint och helt bekant för dem som har målspråket som modersmål. Den typen av översättning tar fasta på hur man uttrycker sig på målspråket i den givna situationen, även om det innebär att översättaren måste göra avkall på strukturen eller innehållet i meddelandet på källspråket.

© Linus Ganman,