ormor Gudrun ”Gun” Elisabet Andersson föddes 10 februari 1926 på Frösön (Z) som första barnet av två till Karl Albert ”Abbe” Andersson (1897-1962) från Frösön (Z) och hans hustru Anna Maria Svensson från Berg (Z), när Gustav V var kung av Sverige.

un Andersson gifte sig 4 juni 1949 med sin halvelvamänning Olle Anderssons son, ettbarnsfadern Olle Sören Andersson (1927-2009) från Dalby (S). Båda var ättlingar till till kung Gustav Vasas (1496-1560) hovpredikant Ingelbertus Olai (c. 1520-1602). Detta är hittills det enda konkreta belägg jag har hittat för att mormor och morfar var släkt. Paret fick tre barn.

ormor Gun Andersson föddes på Frösön (Z), men växte upp i Östersund (Z). En tid efter att modern intagits på Frösö sjukhus efter insjuknande i Huntingtons sjukdom bodde familjen en period i Rätansbyn (Z). Mormor mindes tiden där med fasa, fast den var ganska kort. En dagbok efter mormor från 1943 finns bevarad. Där skriver hon bland annat om sin rädsla för att hennes syster ska hitta dagboken, om Ulvenkatastrofen den 15 april detta år och om flörtar med män i militäruniform.

Svenska Dagbladet, söndag 18 april 1943

in make Sören Andersson träffade mormor på danspalatset Runeborg på Frösön (Z), när denne gjorde sin militärtjänstgöring som furir på F 4. Mormor arbetade då i Jean Svenssons pappershandel på Storgatan 24. Där prismärktes alla varor både med salupris och inköpspris så att expediterna skulle veta hur mycket de kunde pruta vid behov, men inköpspriset stod i kod. Min mormor, som begrep att jag redan som liten var intresserad av hemliga koder och främmande språk, lärde mig detta lilla spännande substitutionschiffer från Jean Svenssons pappershandel:

 mina tidigaste minnen av mormor arbetade hon som expedit i Mogrens järnaffär i Sysslebäck (S), och gick där omkring i rutig flanellskjorta. Hennes äldste son Lasse arbetade där samtidigt. Hon var också den som väckte mitt intresse för kortspel, och detta genom att lära mig hur man spelar finns i sjön. (Morfar ledde mig senare in på tyngre grejer, såsom plump, 31 och poker, men det är förstås en helt annan historia.) I Sysslebäck (S) bodde hon med morfar i hans lärarbostad i ett vinrött hus med valmat mansardtak. I skafferiet i köket luktade det alltid kaprifol, och på bänken hade mormor en blå burk med motiv från Ven på att ha gamla brödkanter till skorpmjöl i. Av någon anledning förknippar jag mormor väldigt starkt med sången Grön kväll i Margretelund, men sånger jag faktiskt hörde henne gå och sjunga på ibland var Jämtsnoa av Allan Edwall och Elvis Presleys hit Wooden Heart.

mkring 1988 blev mormor väldigt sjuk och med tiden tvungen att amputera flera fingrar och tår. Strax efter jul 1991 blev läget mera kritiskt. Jag och mamma åkte till Stockholm (AB) för att hålla oss närmare händelsernas centrum. Vi fick låna en lägenhet av en väninna till mamma. Vi sov där en natt, och sedan fick mamma besked om att mormor hade blivit mycket sämre. Hon for vidare till Karlstad (S) och lämnade mig ensam i lägenheten. Kvart över ett på natten vaknade jag av att låten Every Sperm is Sacred ur Monty Pythons Meningen med livet hördes från grannlägenheten. Jag hade redan då sett den filmen flera gånger, men slog på tv:n och letade fram samma kanal som grannen tittade på, och så tittade jag på resten av filmen. Skrattade och mådde gott. Sedan somnade jag på en gång och sov som en stock. På morgonen vaknade jag av att telefonen ringde. Det var min faster Birgitta (1943-2005). Hon ringde för att berätta att min mormor hade dött klockan kvart över ett på natten.

ormors begravning var den första begravning jag någonsin var på. Under förrättningen spelades Largo av Antonio Vivaldi, och med utgångspunkt från mormors eget önskemål försökte organisten sig även på någon sorts improvisation baserad på Yesterday av John Lennon och Paul McCartney. Det kom över hundra gäster på begravningen. Eftersom det var den första begravning jag någonsin var på, fick jag för mig att det alltid är så på begravningar, men det stora antalet gäster kom sig nog snarast av att mormor var såpass ung när hon dog, och att det antal anhöriga som fortfarande levde var stort av rent naturliga orsaker. Morfar överlevde mormor med nästan arton år!

© Linus Ganman,