M

in ende bror är sex år äldre än jag, och när jag föddes skulle han således börja i förskolan kommande höst. Han förstod väl att jag redan tidigt hade fallenhet för bildning, och brukade frikostigt dela med sig av vad han fick lära sig i skolan. Jag minns att han en gång försökte lära mig att orm heter snake på engelska, medan jag envist tvivlade på hans ord genom att säga, att jag i stället trodde att snake betyder snäcka. En användbar fras som han dock lyckades lära mig utan prut var Look! A blue elephant!

J

ag brukar säga, att engelska är det enda språk jag har studerat utan att välja det själv. Det är samhället jag har bott i och skolan jag har gått i, som envetet har propagerat för engelskstudier. Det påstås ibland att engelska är ett världsspråk som kan vara bra att kunna. Själv försöker jag så gott jag kan att lära mig språket som talas i det land där jag befinner mig, och det landet är inte alltid ett där huvudspråket är just engelska. Min egen erfarenhet säger mig att man kommer människor närmare om man talar, och till och med om man bara försöker tala deras eget språk. Där jag har befunnit mig har engelskan ofta bara varit ett hjälpspråk, som sällan har varit nyckeln till mina samtalspartners innersta.

J

ag tycker inte illa om engelskan, men jag har nog alltid i någon mån ifrågasatt de kvaliteter den brukar tillskrivas. Jag tvivlar på att engelskan är mer ordrik och uttrycksfull än andra språk, och mot bakgrund av detta tvivel har jag ibland dristat mig att sätta engelskans tillämpbarhet på prov. En gång på mellanstadiet hade skolan där jag gick besök av några indier. Ett av syftena med indiernas besök på skolan var förstås att vi elever skulle få en chans att öva på vår engelska. Jag själv hade ett tag gått och funderat på orden you och pet. Hur kan det komma sig att ett språk som inte sällan tillskrivs epitetet världsspråk och gärna hålls för särdeles ordrikt och uttrycksfullt inte gör skillnad mellan så väsensskillda begrepp som du och ni? Och vari ligger logiken att pet betyder husdjur? Såvitt jag redan då visste heter "hus" house och "djur" animal på engelska, så varför pet? Är det i så fall p som betyder hus och et som betyder djur? Eller är det rentav pe som betyder hus och t som betyder djur? Vid indiernas besök på min skola såg jag min chans att kanske få klarhet i de här bryderierna. När indierna väl stod framför oss i klassrummet och det hade blivit dags för frågestund, levererade jag den mycket väl genomtänkta frågan:

“Do you have a pet?”

N

ästan vem som helst kan nog lätt förstå att frågan vållade viss förvirring. Men jag tyckte, där och då, att jag verkligen hade slagit huvudet på spiken och på ett uttömmande sätt belyst engelskans bristfälliga natur genom sin avsaknad av en tydlig distinktion mellan du och ni. Där kunde de engelsktalande indierna vackert stå och klura på vad jag menade, tyckte jag. Vad jag fick för svar på frågan har jag dock inget minne av.

© Linus Ganman,