Vintern

Constrained writing
De första stegen
Librettots början
Herodes och hans vrede
Att möblera om
Teologi

Våren
Sommaren
Hösten
Vintern

Startsida

VINTERN - JESUS

Vintern sänker världen ner i dvala; frost och stillhet följer i dess spår. Gräset dör och skogens träd står kala. Tystnaden belägrar kärr och snår. Höstens fall kan ingen sol förhala; det är samma visa varje år.

Otäckt mörker sänker sig om kvällen, men högt ovan vinterstormars brus har en stjärna tänts på himlapällen och kring allt från slott till enkla hus - rentav på de dunklaste av ställen - sprider den ett salighetens ljus.

`HERREN` skickar sändebud till jorden. Den som ser mot himlens höjd blir nödd till att häpna inför änglahorden, ty dess väg i skyn är guldbeströdd och i natten hörs den sjunga orden: ”`JESUS KRISTUS`, Frälsaren, är född!”

Med glatt och muntert sinne tågar från fjärran Österland en skara till kung Herodes stad och frågar om där finns någon som kan svara på deras undringar om ljuset som blossar upp med kraft om natten och som står högst i himlahuset och skiner vitt kring land och vatten.	Matt 2:1

`DE VISE MÄNNEN:`

Se den nyfödde kungens stjärna stå på himlen så glödande ung! Vi har sett den och vill så gärna hylla judarnas nyfödde kung. Se, hur vackert den stjärnan brinner, fastän natten är dunkel och tung. Vem kan säga oss var vi finner barnet, judarnas nyfödde kung?	Matt 2:2

När kung Herodes erfar detta går han til angrepp mot personen som uppenbarligen vill sätta sig själv som kung på judatronen.	Matt 2:3
Herodes frågar landets präster var denne gosse skulle födas och det märks tydligt på hans gester att barnet genast måste dödas!	Matt 2:4

`PRÄSTERNA OCH DE SKRIFTLÄRDA:`

Till urgamla källor har vi fått gå. I frågan kan nu bringas reda. I Betlehems stad lär hans vagga stå och Israels folk ska han leda.	Matt 2:5 (Mik 5:2)

Herodes gnuggar sina händer så rassel hörs kring guld och spännen och utan någons vetskap sänder han uppdrag till de vise männen.	Matt 2:7
Till Betlehem ska männen springa; om barnet ska de söka lära, så att Herodes själv kan bringa den nye kungen lov och ära.	Matt 2:8

I samma rike på ett gärde får några herdar plötsligt äran att veta vad som är på färde,	Luk 2:8
men, se, de grips av stor förfäran; De ser ett stycke ovan marken en `HERRENS` ängel mäktigt stråla.	Luk 2:9
De stackars herdarna vet varken om de ska springa eller vråla!

`HERRENS ÄNGEL:`

Snälla herdar, ängslas ej, utan hör på detta: Lyssna nu en stund på mig, så ska jag berätta om vad som har hänt idag i ett stall i staden; underverk - det lovar jag - av allra högsta graden.	Luk 2:10

Tveka inte inför att ta mig rätt på orden, för Messias har i natt kommit hit till jorden.	Luk 2:11
Han är `HERREN` och han kan frälsa hela världen. I en krubba ligger han	Luk 2:12
med halm vid huvudgärden.

`ÄNGLAHORDEN:`

Ära vare `GUD` i himlens höjd, och på jorden råde fred och fröjd bland allt folk som har hans välbehag.	Luk 2:14
Frälsaren, `GUDS` son, är född idag!

De fromma herdarna ser horden försvinna in bland nattens skyar, men ännu hörs de ljuva orden ge återskall bland berg och byar. Och herdarna tar kurs mot öster. De nickar samfällt mot varandra med himlens sång i sina röster och börjar småningom att vandra.

`HERDARNA:`

Låt oss lyda änglakörens rop, för vi har ju hört den allihop. Låt oss gå till Betlehem och se det som `HERREN` nu har låtit ske!	Luk 2:15

`MARIA:`

Se stjärnan lyser ren och klar! Se, vilket hår vår gosse har! Han är av överjordisk börd, men sover lugn och oberörd.

`JOSEF:`

Se, stjärnan lyser stark och vit! Jag tror att någon kommer hit, för jag ser folk och fackelrök. Jag tror visst att vi får besök!

`HERDARNA:`

Är det hit vi med facklans låga under sång har förmåtts att tåga av de väna änglarnas rop? Är det här som Messias sover - i en lada så skral och påver att den knappast håller ihop?

Ja, det ligger ett barn därinne! Han är svept i ett enkelt linne i en krubba bäddad med strå.	Luk 2:16
Vi kan äntligen sluta leta! Ja, det här ska vårt land få veta. Ska vi våga tränga oss på?

Se, god kväll! Får vi lov att störa? Vi bär bud, som ni nog vill höra, om ert barn som sover så sött: Han är `HERREN`, `GUDS` son, Messias! Från allt ont ska vår värld befrias. Det sa ängeln som vi har mött.	Luk 2:17

Maria tackar och begrundar de vackra ord som hon får höra	Luk 2:19
och när den nya dagen stundar vet herdarna vad de vill göra. Då ska de lova `GUD` och prisa hans namn för allt som de har skådat och i sitt land ska de bevisa att allt blev som det var bebådat.	Luk 2:20

Och stjärnan lyser över vägen till platsen där Messias vilar. Där just den ladan är belägen strör stjärnan ljus i vida strilar.	Matt 2:9
Där hejdar sig de vise männen vid värdshusportens lås och stänge och snart ska de få möta vännen som de har väntat på så länge.

`DE VISE MÄNNEN:`

Detta måste ju vara huset där vår nyfödde kung håller till! Se det glimmande stjärneljuset; hur det stannar just här och står still! Tänk hur starkt detta ljus har brunnit fastän natten är dunkel och tung, och nu äntligen har vi funnit barnet, judarnas nyfödde kung!

I det förfallna stallet brinner en liten eld med fladdrig flamma och när de vise männen finner den lille gossen och hans mamma, bereder de en plats vid bädden där de kan lägga sina gåvor; tre kistor fyllda helt till brädden av österlandets rika håvor.	Matt 2:11

När Betlehem ser dagen randas blir sömnen männen övermäktig. Nu vill de vila ut och andas, ty deras färd var lång och jäktig. Ej känner de hur benen ömmar och de tärs inte mer av hunger, men i besynnerliga drömmar hör de en ängels röst som sjunger.

`HERRENS ÄNGEL:`

Rid ej tillbaka, ni österns vise män! Vänd inte om till Jerusalem igen!	Matt 2:12
Herodes säger att `JESUS` måste dö och han har knutit en snara av sitt spö. Herodes väntar med snaran bak sin rygg, men om ni smyger er hem, är `JESUS` trygg.

De vise männen rider sedan igenom dalar, fält och hagar. De rider fort och kommer redan till Österland på några dagar. Herodes svär när han förstår att de har fört honom bakom ljuset. Hans röda ansikte blir fårat och i en vresig min förfruset.

Och Josef tar sitt barn på armen. Han känner sina ögon tåras, men plågas inte mer av harmen som han bar inom sig i våras. Hans barn ska ingen kung få kväsa. Han tittar på sin son och skrockar. Nog har han alltid Josefs näsa och faktiskt även Josefs lockar.