ibrettot består alltså av fyra delar - en del för var och en av de fyra årstiderna. Dock tillkom texterna inte i strikt kronologisk ordning, utan den slumpmässiga inspirationen fick vara helt vägledande. När jag var färdig med Våren (Josef), Hösten (Skattskrivningen) och Vintern (Jesus), var det bara Sommaren (Maria) som skulle förfärdigas. Inledningen var färdig, och tanken var att sommaren i all sin prakt ändå inte skulle kunna mäta sig med Marias skönhet och renhet. Här hade jag först tänkt skriva att något var skirt som tyll, eftersom det rimmar så bra på idyll och klorofyll, men blev tvungen att överge tanken på det. När jag slog upp ordet tyll, fick jag veta att det kommer från den franska staden Tulle, men Tulle grundlades först sisådär ett halvt millennium efter det som tros ha varit Josefs och Marias dagar, varför en jämförelse mellan tyll och något i deras omgivningar skulle ha varit en fysisk omöjlighet.

är uppstod ett problem. Jag visste att jag ville presentera Maria närmare, men hade ingen aning om hur. Lukasevangeliet i Bibeln ger inga upplysningar om vad som händer Maria mellan graviditetsbeskedet och färden till skattskrivningen i Betlehem. Jag försökte skriva sångtexter om Marias kärlek till Josef och texter som beskrev parets vardagsbestyr, men kände mig aldrig nöjd med resultatet. Lösningen blev att döda två älsklingar. Jag lät helt enkelt Josef och Maria byta årstid med varann. Detta innebar, att ursprungstanken att ge Josef en mer framträdande plats gick om intet, samt att medvetandet om Herrens medverkan i människornas liv gav sig till känna mycket tidigare än jag först hade tänkt. Dock var ju temat för avsnittet om Maria kronologiskt självskrivet; det skulle handla om hennes möte med ängeln, som talar om för henne att hon väntar barn.

raktiskt innebar omstuvningen av per­son­pre­sen­ta­tio­ner­na, att jag även nödgades stuva om de trefaldigt rimmade stroferna. Jag iddes inte skriva helt nya strofer. Tredje strofen i inledningen till Våren fick helt enkelt byta plats med tredje strofen i inledningen till Sommaren. Den som har ett öga för detaljer kan lätt förstå det. Strofen om alla kärlekspar som tänker på när de ska sätta bo, och hur (se sidan Librettots början) hör egentligen hemma i berättelsen om Josef. Ordet även i den andra strofen efter de tre trefaldigt rimmade inledningsstroferna skvallrar om detta (Att detta lilla ord stod kvar, trots omstuvningen i texten, upptäckte jag själv först efter att julspelet hade haft premiär.):

© Linus Ganman,