De första
stegen

Constrained writing
De första stegen
Librettots början
Herodes och hans vrede
Att möblera om
Teologi

Våren
Sommaren
Hösten
Vintern

Startsida

S

kriv någonting om julen! Det var det direktiv jag fick, när jag väl hade tackat ja till att skriva librettot till Веngt Іѕаkѕѕоnѕ julspel. Tänk er det, bara! Jag hade, inom ramen för detta direktiv, fria händer i fråga om format, innehåll och versmått. Och sedan, antagligen, en stor publik att charma. En hel stad som lyssnar! Jag skulle till exempel ha kunnat passa på att väva in många möjligtvis kontroversiella teman i texten. Varför inte en passus om flуktіngроlіtіkеn?

  En karl med sällsynt klent förstånd
bär namnet Јіттіе Åkеѕѕоп
och företräder ett parti
som strävar efter att få bli
en väktare av takt och ton
och svensk kultur och tradition.

Om Јіттіе får sin vilja fram
ska sönerna av Svea stam
försvara kristendomens rätt,
och det betyder rätt och slätt
att visa vördnad för en man
som föddes i Judéens land.

Ja, till Judéen red en gång
allt under from och salig sång
en jungfru blid med ros på kind
och med ett barn i magen sin.
Och barnet gav vid resans slut
signal om att det ville ut.

Då blev det bråttom, må ni tro
att söka sig en plats att bo.
Om nattlogi fanns dock ej hopp -
vid härbärgströskeln tog det stopp,
men jungfrun fick i alla fall
en plats att föda i ett stall.

Tänk blott, hur märklig världen är!
Ja, lyssna på poängen här:
Om Јіттіе Åkеѕѕопѕ förband
haft makten i Judéens land,
så skulle jungfrun inte ens
ha fått passera landets gräns.

N

ej, av kontroversiella teman blev det nästan ingenting, även om det var frestande. Jag var mest upptagen av att få jobbet snabbt undanstökat, och tänkte att det nog vore lättast att skriva om den bibliska berättelsen på vers, för att på så vis göra den lätt att tonsätta. Min strävan var alltså att hålla mig ganska nära originaltexten. (När jag nu på dessa sidor presenterar smakprov av librettot, anger jag också vid versradernas slut vilka bibelställen som ligger till grund för texten.) Kommen så långt i mina funderingar, började jag tänka på vad man vanligtvis får höra i julberättelsen, eller, rättare sagt, vad som är lite uttjatat vid det här laget. Jag kom då underfund med att den som gärna ställs i fokus hela tiden är jungfru Maria, medan hennes man Josef sällan får komma till tals. Därför letade jag upp vad som står i Bibeln om just Josef:

 

Med Jesu Kristi födelse förhöll det sig så: hans mor, Maria, hade blivit trolovad med Josef, men innan de hade börjat leva tillsammans visade det sig att hon var havande genom helig ande. Hennes man Josef, som var rättfärdig och inte ville dra vanära över henne, tänkte då skilja sig från henne i tysthet.

Matt.1:18-19

V

ad betyder det - i modern bemärkelse - att dra vanära över någon? Jag vet inte exakt vad evangelisten Matteus eller de som har översatt hans text till svenska kan ha haft i tankarna, men jag funderade ändå på hur det skulle kunna se ut idag, och för mitt inre hörde jag en röst som sa, på brett öѕtеrѕundѕmål och med ganska mycket självgodhet i tonen:

 En dära kaynt va pojk åt han Josef, heller!
Han se junt ut som Josef!

D

ock tyckte jag inte att öѕtеrѕundѕmålet lämpade sig så bra för den text jag ville skriva, så jag funderade lite till, och hittade till slut en formulering med lite mer bestämd rytm i. Jambisk hyperkatalektisk tetrameter kallas visst den rytm jag föll för:

 Hăn hār jŭ īntĕ Jōsĕfs näsă
ŏch īntĕ Jōsĕfs lōckăr hēllĕr!

D

enna rytm visade sig vara väldigt lätt att skriva berättande vers på. Librettot består alltså bland annat av 21 åttradiga strofer på jambisk hyperkatalektisk tetrameter med kvinnliga rim enligt schemat a b a b c d c d:

 Han ser i drömljus hur han möter
en hop av sin familjs gelikar
och barnet som han när och sköter
blir föremål för hopens pikar,
Han hör dess bitska röster väsa
och anar hur dess hätskhet sväller:
”Han har ju inte Josefs näsa
och inte Josefs lockar heller!”

© Linus Ganman,