tt ägna sig åt kreativt skrivande kan ibland innebära att man har ett oklart mål i sikte. Det är som att lägga pussel utan förebild. När jag hade skrivit om Josefs sorg, Marias möte med ängeln, vandringen till skattskrivningen i Betlehem och änglarna som uppenbarade sig för herdarna på fältet utanför Betlehem, tyckte jag att jag kunde känna mig färdig och nöjd med mitt arbete. Jag hade då under en tid försett Веngt Іѕаkѕѕоn med flera ganska omfattande texter och han hade gett sitt gillande till mycket, men när jag frågade om han hade börjat komponera någon musik, sa han att han ville avvakta litet, för att se hur jag hade tänkt skildra berättelsen om Herodes. Fram till dess hade jag fiskat efter råmaterial till mina verser så gott som enbart i Lukasevangeliets andra kapitel, där Herodes inte omnämns alls. Jag hade inte ens tänkt skriva något alls om Herodes! Men sedan jag läst ett stycke även i Matteusevangeliets andra kapitel, förstod jag att det för sammanhangets skull nog var bäst att även skriva om just Herodes. Herodes får höra talas om de vise männen som kommer till Jerusalem och frågar efter judarnas nyfödde kung.

еngt Іѕаkѕѕоn berättade att han hade sett fram emot att skildra Herodes vrede i musik, och att den som skulle spela Herodes på scen säkert skulle få en spännande roll med gestaltningarna av de vredesutbrott den rollen skulle innebära. Det blev aldrig så, att någon fick rollen som Herodes. Jag hade inte som medveten strategi att utesluta Herodes från rollistan, men när hela librettot var färdigt och godkänt, var det bara att konstatera faktum: Herodes hade inga anföranden i texten! Detta visade sig också bli det som anger tonen i julspelet. Julspelet Året är helt enkelt berättelsen om den lilla människan.

är man ska berätta om Jesu Kristi födelse, finns det uppenbarligen mycket som man kan ta med i berättelsen, och man kan vinkla berättelsen på många sätt. Enligt bibelberättelsen är det ju många olika sorters människor som är involverade i historien. När mitt libretto var helt färdigt, kunde man konstatera, att de nästan enda som hörs tala är de små människorna - de som inte har några titlar eller sitter på viktiga ämbeten. Kejsar Augustus, som ger order om att hela världen ska skattskrivas, och Herodes, som vill slå vakt om sin maktposition, säger inte ett ord. Dock tror jag att det på ett ganska bra sätt illustrerar hur maktens personer märks i världen. Som liten människa och undersåte, vare sig det nu handlar om tiden kring Jesu födelse eller idag, har man ju sällan direktkontakt med dem som har den övergripande makten över ens liv som samhällsmedborgare, men man märker att makthavarna finns genom följderna av de beslut de fattar. Den lilla makt jag själv hade som librettist använde jag till att täppa till truten på maktens män, och det känns skönt att ha kunnat göra det en gång i livet. När sedan Веngt Іѕаkѕѕоn tog vid och tonsatte min text, lät han på ett föredömligt bra sätt gestalta Herodes vrede instrumentalt, som ett eget stycke i verket.

© Linus Ganman,