ag är en av ytterst få som har varit på KSMB-konsert i Prag. Denna konsert gavs den 7 juli 1995 i parken Výstaviště. Den annonserades faktiskt på affischer i stan också, och på läktaren hamnade jag bredvid en svensk utrikeskorrespondent som hade sökt sig till arenan för den för Prag så ovanliga tillställningen. Egentligen var den främst ägnad för oss tillresta kursdeltagare. Och vi, ja det var ett gäng antirasister som kom till Prag under Civildepartementets flagg.

ill Prag kom jag med tåg från Magdeburg i Tyskland. Det var en alldeles strålande vacker och brännande het dag, och det enda jag och mina reskamrater orkade var att leta efter öl och glass. Judiska muséet skänkte svalka en stund. På Karlsbron spelade några gatumusiker i min farfars generation dixielandmusik. Jag stod länge och lyssnade på musiken. Plötsligt plockade en av musikerna fram något som såg ut som klockstycket från en tuba och började att rappa genom detsamma, allt till ackompanjemang av samma dixielandmusik som dittills. På min promenad genom staden hittade jag också en Trabant ombyggd till släpvagn. Den var fastlåst i en lyktstolpe med ett vanligt cykellås. En sådan kanske vore något att ha om man ska ut med storfamiljen på bilsemester.

et var med viss sorg jag tog farväl av Prag. Jag skulle gärna ha sett mer av stan, men det var inte att tänka på i den hetta som var. Jag och en reskamrat försökte till exempel hitta till Franz Kafkas grav, men tvingades ge upp under den brännande solen. I stället blev vi stående vid en damm och titta på de röda fiskar som simmade omkring i den. Det var givande på sitt sätt, även det.

© Linus Ganman,